Min mor är en såndär människa som alltid är upptagen och som alltid prioriterar alla andra. Vi som är hennes barn måste mer eller mindre boka tid med henne för att få prata med henne eftersom hon alltid är upptagen med att ta hand om grannen, grannens ungar, kvinnor från moskén eller... ja ni fattar.

Idag utfördes det som Aftonbladet och Expressen skulle ha kallat för bowlingkupp. Jag ringde mamma och sa att jag akut behövde henne i en timme för att det krisade. Jag och min son satt i bilen när hon kom springandes. " In i bilen, det är bråttom!"

Intet ont anandes sätter hon sig i bilen och vi kör iväg till bowlingshallen. Min son som är fyra år ledde överlägset och vann (ja, det är officiellt, jag skäms, men kan faktiskt inte göra något åt det- han vinner varje gång).


Kampen blev mellan mig och morsan. Hon kämpade hårt och fick mig att svettas av nervositet ett tag.

Hon ledde men efter ett par tabbar på slutet gick jag om henne. Jag slog henne och kvällen var räddad. Hurra!



//Cherin