Jag jobbade igår, och kom inte hem förrän ganska sent på kvällen. Eftersom jag (som vanligt) missade min buss var jag tvungen att vänta på nästa. Under tiden jag satt och väntade på bussen, såg jag en en ung fjortistjej (självklart blond) som försökte hinna med sin buss som går en gång var 30e minut. Hon sprang och släpade på en handväska, så stor att den skulle rymma min mormor och förmodligen var den överfull med dåligt smink och en massa hårspray. Hon missade bussen. Skadeglädje. Haha. Lycka.

Sen kom jag på mig själv med att vara lite ond och fördomsfull, men det skiter jag fullständigt i. Efter tio minuter kommer min buss och jag sätter mig nästan längst bak. Vem sätter sig bredvid mig? Självklart fjortisen. Hennes parfym ger mig migrän, och musiken som kommer ut ur hennes hörlurar är olidlig. Jag blev straffad för min skadeglädje och min fördomsfulla attityd.

20 minuters lidande, sen är jag framme. Äntligen. Kommer hem till pappa helst slut, och lägger mig för att sova. Ungen på undervåningen börjar gråta. Pappas väggar är tunna som bara den, och jag hör till och med mamman som hyschar för att få tyst på ungen. Funkar det? Nej!! Där fick jag för skadeglädjen. 3 timmars sömn inatt. Sista gången jag tänker illa om någon...

Jag är med andra ord riktigt irriterad och övertrött, men eftersom jobbet kallade imorse var jag tvungen att kliva upp tidigt. Att säga att jag missade bussen igen vore överflödigt. Tåget också. Pendeln också. En ung blond fjortis tjej missade också tåget. Haha. Skadeglädje. Jag kom på mig själv, och tänkte fort som bara den "förlåt förlåt, stackars tjej som miss..."

FÖRSENT! En fågel bajsade på mitt huvud. Jäkla fågel. I arabländerna innebär det lycka om en fågel bajsar på en. I Sverige innebär det att vara utan mössa i minusgrader. Sista gången jag är skadeglad av mig.

Förlåt gud. Förlåt fjortistjej.

// Mohammed