Ok, jag är lite av en drama queen, men det är sant!! När jag hade skrivit färdigt mitt förra inlägg, gick jag och satte mig i köket för att käka några mackor. Det var kallt, så jag tog med mig jackan. In kommer det en kille som jag aldrig har sett förrut och börjar rota bland panten. Vi har typ pant för 200 spänn i korridoren och jag tyckte så synd om honom så jag tänkte att visst, den kan han gott få. Jag hjälpte honom till och med att ta den. Jag trodde dessutom att han kände någon i korridoren så jag var extra trevlig. Jag går iväg två sekunder till kylskåpet för att plocka ut mjölken och när jag ska sätta mig ner igen märker jag att både killen och min jacka är borta. Gone. Poff.

Jackan:



Jag hade inte ens hjärta att springa efter så godhjärtad är jag. Stackars killen slipper frysa. Han kan gott unna sig min favoritjacka. Han hade fått min andra jacka om han bara hade frågot. (läs: jag är för feg för att springa efter och slå in näsan i backhuvudet på honom)...

Ok. Lite synd om honom tyckte jag faktiskt.