Efter förra veckans bombning i Stockholm var det många muslimer som gick omkring men en klump i magen. Vad kommer hända med oss nu. Inte oväntat började journalister ringa runt till muslimer för intervjuer. En ständigt återkommande fråga var, vad har ni muslimer för ansvar? Ja, helt ärligt. Det undrar jag med. Och framför allt undrar jag varför jag skulle ha ett ansvar. 

.

Några dagar senare publicerades den här krönikan i Expressen. En helt galen krönika. Nu börjas det, tänkte jag. Personligen har jag aldrig läst något i närheten så rasistiskt i en etablerad media. Har ni? Jag har börjat twittra och reaktionerna där lät inte vänta på sig. Folk reagerade mycket, mycket kraftigt på krönikan och beslutet att publicera den. Folk var arga. Till och med UNT. Det gladde mig. Läs den om du missat den. Vad tycker du själv? Ansvarig utgivare vägrade svara på frågan huruvida man kunnat skriva om någon annan minoritet än muslimer på det sättet. Vad tror du? 

.

Cherin

Ni kommer inte få höra någon ursäkt från mig. Inte heller något fördömande. Jag vägrar att indirekt skuldbeläggas. 

.

Jag har varit helt sjukt nedstämd sedan bomberna smällde. En extrem obehagskänsla likt en klump i magen som vägrar lösa upp sig. Jo, jag tänker på mig själv. Och muslimer i Sverige som nu inte har en särskilt rolig tid framför sig. Jag tänker på alla unga muslimska killar som nu kommer få stå ut med säpos trakasserier. På alla fördomar som kommer ges uttryck i våld, förolämpningar och mobbing mot muslimska barn. På alla aktiva föreningsmuslimer som får slita dag och natt med att "ta avstånd" och förklara att islam inte förespråkar våld. 

.

Jo, jag ska till och med erkänna att jag tänker på mannen som orsakat uppståndelsen. Vad händer med honom nu? Vad händer med hans fru, som förlorat sin make? Hans två döttrar som är 2  och 3 år som inte bara förlorat en far utan som för alltid kommer få leva med att deras far var "Sveriges första självmordsbombare". Jag tänker på "terrorexperter" som Magnus Ranstorp och journalister som Per Gudmundsson som får sina våtaste muslimhatande drömmar någonsin uppfylla genom bombningen. Nä, klumpen i magen vill inte lösas upp.

.

Men så tittar jag in på bloggen och ser era kommentarer. Efter att Mohammed skrev sitt inlägg om att vi muslimer hälsar på varandra med fred, salaam, så har flera av er inlett sina kommentarer med just salam. Det räcker för att få mina tårar att rinna. Från hjärtat. 

.

Kanske löser sig klumpen lite ändå.

.

//Cherin

                  

Idag såg jag ett klipp på Youtube som fått mig att gråta floder. Trots att det var ett par timmar sedan jag såg det fylls ögonen fortfarande av tårar bara jag tänker på det. Pojken i klippet är troligen i min sons ålder. Hur man kan betee sig så mot ett barn är för mig helt oförståeligt. Jag postade klippet på min facebook-sida och det är uppenbart att det väcker extremt starka känslor. Vanliga, normala människor blir mordiska. 

.

Barn är det finaste, renaste vi har. Om vi inte visar dem kärlek, vem förtjänar den då?

Jag stör mig dock på att titeln på klippet antyder att hennes religion har något med hennes sjuka beteende att göra. Mig veterligen förespråkar inte mormoner våld, tvärt om har jag för mig att kärlek är centralt i religionen. Idioter finner man inom alla grupper oavsett kön, religion, etnicitet, klass mm.

.

/Cherin

.

Med tanke på det krig Mohammed inlett mot mig på grund av att jag vägrar berätta om bebisen är en flicka eller pojke så skulle det inte förvåna mig om han springer ut nu, mitt i natten för att införskaffa en katt som hämnd.

.

Vi får se under morgondagen..

.

//Cherin

.

Sonen: Pappa, du är nästan gravid. Som mamma.

.

Maken: Vad menar du nästan?

.

Sonen: Ja alltså, du har ju en tjock mage, men ingen bebis.

.

//Cherin

.

// Cherin

---

PS Mohammed min bror har mer eller mindre hotat med att säga upp bekantskapen med mig fram tills bebisen föds om jag inte tar reda på det..

Vad duktig min lillebror varit på att hålla liv i bloggen när jag varit borta! Jag har haft det bra i Saudiarabien, jag har vilat, vilat och vilat njutit av värmen, förfärats över alla groteskt stora byggnader, vilat och ägnat mig åt bön och meditation. Både min kropp och själ behövde det.

.

Men sen blir det ju så när man reser i grupp att man alltid stöter på nya personer som man fastnar lite extra för. En dag när vi var ute i tältet ökenområdet Mina hör jag hur några medelålders kvinnor sitter o pratat om hur de hanterar sina män. De bjöd mig att sitta ner med dem och jag tackade jag.

.

En kvinna berättar:

.

Män kan vara så otroligt irriterande och lata. Men jag vet i alla fall hur jag ska hantera min. Han fick sig en läxa en dag under förra vintern. Det var kallt och hade snöat ute. Jag hade städat, diskat, våtorkat och höll på att tvätta kläder. Det var tungt och blött och kallt eftersom tvättstugan var utomhus. Jag hade flera gånger under dagen sagt till min man att jag ville att han skulle hjälpa till med städningen men han bara grymtade ett "snart, inte nu" till svar. jag blev jättearg på honom för att jag inte fick någon hjälp den dagen. Min rygg värkte när jag var klar så jag tappade upp ett hett bad, tände ljus badrummet och tog mig ett långt varmt bad. Sedan parfymerade jag mig, sminkade mig och klädde mig i det nattlinne som jag vet att han blir galen av att se mig i. Jag tände levande ljus i sovrummet och sedan gick jag ut och hämtade något i vardagsrummet där han satt för att han skulle se mig. 

.

Han sken upp som en sol när han såg mig närmade sig mig och utbrast : Åh, har du gjort allt det här för mig?!

.

Nä svarade jag, det här jag jag gjort för mig. Jag puttade bort honom,  kastade ut en kudde till honom som han kunde ha på soffan och låste min mig i sovrummet ensam. 

.

Hahaha! Sen satte de medelålders kvinnorna igång och berättade den ena historian efter den andra. Så visst var min tid i Mecka andlig. Men lite nyttig världslig information fick jag allt på köpet :)

.

Cherin

För den av er som aldrig kräkts på ett tåg så kan jag upplysa er om att det inte är någon vidare angenäm upplevelse. Igår tänkte jag trotsa mitt illamående och försöka mig på att jobba. Det skulle jag inte gjort. Eftersom jag bor i Uppsala och jobbar i Stockholm måste jag åka tåg. Jag kan sammanfatta upplevelsen enligt följande.

.

- Uttittad check! 

- Förnedrad check! 

.

Förlossningen är beräknad till april och jag hoppas allt går bra då. Jag har rätt så svåra graviditeter och har haft det ordentligt jobbigt men ska försöka att göra lite bättre ifrån mig här. Finns ju så mycket att skriva om. Till exempel min lillebrors inlägg som fick mig att gråta floder.. eller galningen i Malmö...eller det som hände på tåget igår..

.

Ni är så fina. Ja ska skärpa mig. Vi hörs senare under dagen.

.

//Cherin

//Cherin

---

.

//Cherin

.

Efter hårda förhandlingar kom vi överens om att jag fick pussa honom på natten när han sover om han inte märkte något. Helt  bedrövad har jag börjat acceptera mitt öde. Min lille bebis är inte längre en bebis (men snälla säg inte det till någon).

.

Idag upptäckte jag emellertid att min man får pussa honom hur mycket som helst. Jag trodde först att det bara var en undantagssituation men min son säger sen att han inte riktigt kan förklara varför men att det går bra att pappa pussar. 

.

 Pussförbudet gäller alltså bara mig. Döda mig bara. Mitt hjärta förblöder. 

.

Skitunge.

                            

/

Cherin

.

På söndagskvällar har ett av badhusen i Uppsala badtider endast för kvinnor. Jag brukar passa på att gå dit eftersom jag älskar att simma. Jag kände mig dock lite trött och orkade inte simma lika mycket som vanligt utan bestämde mig att gå till bubbelpoolen. När jag går dit är det knökfullt. En gäng unga tjejer tar upp all plats och flyttar inte på sig inför nästa omgång så de är de enda som badar. En somalisk kvinna kom dit före mig och står och köar för att få kliva i. Tjejerna säger till henne att hon lika gärna kan gå därifrån för det finns ingen plats för henne. Kort därefter kommer en annan ljus tjej varpå alla i poolen trycker ihop sig och gör plats åt henne. Jag påpekar då för dem att det de gör är ohövligt och att den somaliska kvinnan faktiskt var före och att hon borde få kliva i först. Det ledde till att   JAG blev utskälld. Dessutom får jag reda på att den afrikanska kvinnan inte är välkommen i poolen. 

.

Som sagt. Det tog ett tag för mig att lugna ner mig.

                      

.

//Cherin

.

Min son : Mamma, jag hoppas Sverigedemokraterna vinner.

Jag: ????!!!! Älskling menar du Socialdemokraterna? Du måste ha tagit fel?

Min son: Vilka är de gröna?

Jag: Det är ju miljöpartiet.

Min son: ...och de röda?

Jag: Det är Socialdemokraterna.

Min son: Vilka har blått?

Jag: Ja det är ju Sverigdemokraterna, men det finns också..

Min son: Men då hejjar jag på Sverigedemokraterna. Jag gillar deras namn. Det finns Sverige i.

.

//Cherin

               

Cherin